vokdawoman

Folk brukar titta på mina fötter länge och väl.. Efter ett tag så frågar de varför jag har olika strumpor på mig. Jo kära vänner det är så här att Tess orkar inte sortera sina strumpor... Tycker det verkar helt meningslöst eftersom jag har massor med strumpor och i olika motiv med grodor, hundar och kaniner. Och går en strumpa sönder behöver jag inte slänga ett helt par utan bara en strumpa... Hundstrumpan kan jag lika gärna ha till de randiga. En kväll när jag satt och kollade på Lets Dance hos A så vägrade hon släppa iväg mig på en fest med de strumporna jag hade på mig. Har för mig att jag hade en randig och en med en groda på... Jag fick låna ett par likadana av henne, men förlåt A de ligger numer huller om buller i strumplådan men jag lovar jag ska köpa dej ett par nya och de ska vara randiga!! Så om ni träffar mig nångång utan skor så med omaka strumpor så vet ni att jag inte har fel på synen eller har tagit fel av misstag utan det är meningen! :)

Många har undrat över den kommande rättegången.. Vet fortfarande inte när den blir, ska träffa min målsägandebiträde imorgon och han hade fått förundersökningsprotokollet igår och vissa åtalspunkter var nerlagda. Ord står mot ord. Idioten har visst lyckats manipulera fler än bara mig...

Min lillasyster och hennes sambo fick min espressomaskin igår eftersom jag inte riktigt lyckats få den och funka även att jag hade en fet bruksanvisning. Det var ganska intressant att sitta i deras kök igår och se både de och mamma stå över den där apparaten med veck i pannan... ;) Kaffe fick vi men om det smakade inte speciellt bra...

Idag har varit en väldigt bra dag tills jag började störtböla i ungefär 30 minuter. Jag vill verkligen inte att det ska bli imorgon.. Då vet jag när jag ska sitta i en rättegång... Jag vill fly och springa och inte vara med mer.

Snart ska jag bege mig in mot stan och jobba på mitt älskade Harrys! Ska bli kul eftersom jag jobbat väldigt lite denna månad. Självklart hoppas jag på mycket spel och trevligt folk :)

Imorgon är det visning av min lägenhet och det var ju tänkt att jag skulle städat idag men någon har suttit och distraherat mig hela dagen... Din jäkel!! :) Fast jag är glad ändå.

På måndag kommer mamma och då går det första flyttlasset. Undra hur katterna kommer reagera. Nytt hem igen för ungefär femte gången på ganska kort tid... För hoppningsvis känner de igen sig lite eftersom de bott i samma hus innan :)

Ska nu sätta mig på buss ETT.. Ujjj, fast jag har någon att hålla i handen halva vägen :)

Nu är det lördag och jag kommer allt närmare måndag. det är datumet då åtal ska väckas.. Känner mig lite panikslagen.. Som om verkligeheten har kommit ikapp mig och att det är nu det verkligen gäller. Jag tror inte Idioten nånsin i sin vildaste fantasi trodde jag skulle gå så långt som att slänga ut honom och polisanmäla honom. Jag tror han trodde han hade mig fast, att jag verkligen skulle följa med honom till sitt hemland och mata hans jävla kossor och bli en bondfru eller nåt. Men när jag polisanmälde han så trodde jag inte heller att det skulle bli så här jobbigt. jag trodde inte att det skulle vara jobbigt att sitta och prata om det. Jag har träffat många människor som velat att jag skulle öppna mig och berätta. Men att sitta i ett avskalat rum med en människa som lyssnar och TROR på det jag säger är otroligt jobbigt. Jag är inte van att någon lyssnar eller förstår. Jag har verkligen försökt att besvara polisens frågor så gott jag kan men datumen försvinner ihop till en enda stor gröt i mitt huvud. Jag kan lägga pussel, det hände innan det och så vidare, men när hände det?

Tänk dig att stå ensam utan legitamation,pengar eller någonting på sig på Göteborgs Centralstation med vetskapen att han tittar på dej. Kommer flyga på en om man ber om hjälp. Det enda man kan göra är att stanna och vänta. Han kommer tillbaka efter 1 och en halv timme och tar ett nyp i min kind och säger "Hora... varför tittar du på han?" när man suttit där med tårfyllda ögon och bara sett lyckliga och glada människor överallt. Det är ångest. Sen tar han in på hotell och spelar upp alla pengar på nätpoker..

Idag har jag inte gjort någon nytta överhuvudtaget i princip. Har varit och träffat min mäklare, visning på söndag och det var 5 st som hade hört av sig om lägenheten iallafall :). Hoppas det blir en ordentlig budgivning nu då. Sen gick jag till banken, tänkte att jag skulle stänga mina konton men på Smålandsbanken i Jönköping är de ganska otrevliga och jag känner inte för att stå och berätta för de om varför jag ska stänga mina konton, så jag gick därifrån med lite pengar men fortfarande med 2 konton... På Nordea var de betydligt trevligare och där gick det betydligt smidigare.
Har även hunnit med en kontoll hos läkaren på Ryhov. Allt var som det skulle och det känns bra.

Jag funderar lite på detta med skyddad indentitet. Måste gå till skatteverket och prata med dem för många har sagt att jag borde ta det. Man vet ju aldrig vad Idioten kan hitta på eller hans nära och kära.. Kanske kommer halva Balkan med 20 kossor och krossar mig. Nej den var ganska dålig, bara jag som verkar helt orädd just nu... Låt han komma, jag bryr mig inte just nu. När man ligger på botten kan det inte bli sämre. Fast jag ska erkänna att just nu ligger jag inte på botten, jag mår hur bra som helst, tack vare alla mina kompisar och denna E.

Ikväll blir det Taccos, mums mums... och lite vin... och massor med mys...

Dagens låt : Dead and gone - T.I (feat Justin T)

Jag kan inte fatta att någon kan dyka upp i mitt   struliga liv och säga att den tycker om mig.. Jag tycker om han också.. Men jag måste vara försiktig... Han får mig att må bra, och det är det enda som räknas.. Idioten ska inte få förstöra mitt liv ännu mer... Man måste våga chansa för att vinna eller vad det nu heter!

Jag är glad, du får mig och skratta och le. Du börjar få mig att bli den gamla vanliga Tess... Med dej vid min sida kan jag övervinna alla svåra hinder!

Om jag kan ta ett djupt andetag och blunda i 10 sekunder... Kan jag bli stark då? Just nu känner jag mig inte ett dugg stark. Jag har ångest, mår dåligt och vill inte alls vara i min lägenhet med alla känslor. Allt går så fort. Jag vill springa långt långt bort, låsa in mig i en stuga, sova ett par veckor och vakna och gå tillbaka till ett normalt liv. Mitt liv är inte normalt, inte för fem öre... Visst finns det ljusstunder i mitt liv. När jag är med människor som verkar bry sig... Tack! Men jag känner sån skuld, jag är inte den enda i världen som har problem. Inte den enda som kanske behöver stöd. Förlåt om jag kanske inte finns där när ni behöver prata just nu...

Har varit hemma i Tranås. Det var roligt. Igår fikade jag massor... Pratade glada och gamla minnen från förr. Idag träffade jag Elin (världens snyggaste och raraste tjej) på hennes jobb.. Har inte träffat henne på jättelänge och hon bara kramade om mig och sa "Tina vad är det egentligen som har hänt?" Jag kände att tårarna brände bakom ögonlocken men jag svalde och sa att vi snart ska bli grannar så då kommer jag berätta. Jag tror inte inerst inne att jag ens erkännt allt som har hänt för mig själv för jag kan få minnesbilder framför mig ibland om jag passerar en plats eller känner en doft. Det värsta jag visste var iallafall att åka buss... Ettan in till stan...

Nu sitter jag här med tankar i mitt huvud igen.. Pratade med min målsägandebiträde idag. Jag kommer fan inte att orka! Jag vill bara springa iväg... Jag vill inte vara här!! Allt är så fruktansvärt jobbigt så fort jag måste berätta vad som hänt...
Sen undrar jag om jag verkligen är värd att träffa någon som är snäll och genommysig? Varför ska han sitta och ta all skit som jag ibland berättar om? Han är värd betydligt bättre än mig, och jag är definitivt inte värd att känna mig glad, eller? Jag ska helst sitta och gråta som nu... Inte orka... Men ibland ler jag, speciellt när jag är med honom. Kan jag få göra det utan att bli dömd?
Jag är försiktig och jätterädd! Mitt hjärta klarar inte av mer, det är därför jag vet att släpper jag någon in på livet så kommer mitt hjärta inte orka mer. Hur mycket trårar har man egentligen?

Idag mår jag riktigt bra.... Men när jag tänker på Idioten (vilket jag tyvärr gör alldeles för ofta) så känner jag mig tom. Jag funderar på allt som kunde ha hänt. Vart skulle jag ha varit i detta nu om jag inte lämnat han? Jag berättade för polisen om mina självmordstankar jag hade i februari. Hur kan en människa förstöra ens självkänsla så? Jag fattar att ni är många där ute som inte tror att jag har haft det som jag har iochmed att jag är ganska glad och öppen MEN förstå då en sak.. Har man suttit hemma som i ett fängelse, tassat på tå och inte fått umgås med vem som helst i ett halvår så blir man glad när man helt plötsligt kan gå in och ut genom dörren som man vill. Men är jag värd att göra det? Borde inte jag sitta hemma och äta antideppresiv medecin och må jätte jättedåligt på grund av alla ärr han har åstakommit? Nej JAG är inte sån.. Vill inte vara sån, jag vill göra detta på mitt sätt, och det är att ta dagen som den kommer och försöka blicka framåt och försöka tränga undan alla hot och slag. Jag måste tillåta mig och le annars kommer aldrig såren att läka.

Kom, säg att du lovar
Ta min hand
Värm mig, jag fryser
hjärtat är tömt
Älska eller hata, gråta eller skratta?
Våta kinder och smajlgropar
Glad eller ledsen?
Blod som rinner
Svart tunnel
Rädsla eller lättnad?
Ett sista steg
sen kan allt vara borta. Tina Okt08

Jag läste på Aftonbladet om en 24-årig tjej som bara har haft sex en gång och aldrig mer vill ha det. Ioförsig kan jag till viss del förstå att man kanske inte vill ha det mer efter sin sexdebut. Själv så hade jag min sexdebut på ett par tegelstenar ute i buschen och det gjorde ont ont ont! Tur var det att jag inte gav upp utan har "slampat runt" mest hela tiden.. Hahaha... Men ni som hade en bra sexdebut kan väl inte vara så många? Och vi som haft en dålig debut har ändå valt att försöka igen. Jag kan bara säga vilken tur jag har haft genom åren... :)

Men det finns alltid stora MEN.... Det var inte alltid lika upphetsande och ha sex med han som stoppade papper i kalsongerna... Som jag har sagt innan så frågade jag aldrig varför han gjorde det eftersom jag tyckte det var minst lika pinsamt. Eller killen som gjorde "High five" efteråt och sedan drog på sig kläderna och gick... Jag var i chock och till och med jag hade ingen kommentar till det beteendet.

"Hmmm jag måste upp på taket och fixa parabolen..." en rolig (på den tiden pinsam) kommentar vid frukostbordet hos min dåvarande pojkväns pappa... Iallafall när vi insåg att hans säng stod i precis samma hörn som parabolen...

Sen finns det ju sköna killar... En sak är säker, äldre desto bättre ;)

Så lång tid tog det innan jag bröt ihop i tårar hos polisen när jag satt i förhör idag... Detta kommer att bli värre eftersom Idioten kommer ha en jävla advokat som kommer vilja göra allt surt för mig. Men jag har fått en målsägandebiträde (skriver med feta bokstäver så alla kan se att det blir rätt) som heter Marcus. Har inte träffat han men det känns bra med folk som heter Marcus!
Rättegång kommer bli om tre veckor för åtal måste vara väkt innan 30 Mars så nu kommer det gå fort!

Ikväll ska jag jobba, har inte jobbat sen februari tror jag och det ska bli jättekul och HV kommer att krossa Frölunda!

Jag önskar du kunde kliva upp från botten igen min vän
Klipp av allt som har med det förflutna att göra
Du är alldeles för bra
jag ser att det är något fel
Arg kille som slår
dina hemligheter
Skjut undan det förflutna
Jag vet att du kan klippa bort ditt liv som varit med lögner och svek
Alla vänner som gått
som du svikit
Jag vet att de kommer tillbaka
Lyssna på mig och oss
Vi kommer att förstå.

Alla har vi drömmar, både sådana vi har på natten och framtidsvisioner. Inatt drömde jag om min kompis B, har inte träffat henne på jättelänge men jag drömde att hon och hennes sambo skaffat världens mysigaste lägenhet mitt på torget i Tranås och där taket var så lågt så jag kunde inte gå upprätt. Det roliga med detta är att både B och hennes sambo är ganska korta så för dem var det inge problem. I drömmen undrade jag hur B alltid kan hitta mysiga udda lägenheter. Hon svarade att hon tittar på annonser i "Sjutton". En tidining som i drömme var som ett annonsblad. Kommer ni ihåg när det var 24 maraton på teve 400?? Jag kollade och kollade. Jag älskar den serien. Och fan va jag drömde våta drömmar om Jack Bauier sen, hehehe.

Sen har man alltid framtidsvisioner. När jag sitter här och funderar så vill jag självklart skaffat barn och familj. Men jag är snart 30, hur ska det hinnas? Finns det verkligen bra killar där ute i min ålder som inte redan har barn/ eller och vill skaffa fler. Ibland när jag tänker så så känns det som det är hopplöst. Jag känner många killar som är snälla och som aldrig skulle göra en fluga förnär men det måste väl finnas en attrahion också? Jag tycker det är så förbannat svårt ibland och se alla lyckliga familjer. Jag har alltid velat ha en bebis, iallafall nu på senaste tiden. Jag tror aldrig jag kommer få någon som kallar mig mamma och det är jävligt svårt att acceptera.

Idag har jag varit inne i City, fast solen sken blåste det så förbannat mycket. När jag ska in till stan måste jag ta etta och det tar cirka 20 minuter... kanske 25.. Men så fort vi åker förbi Elmia och Kinnarps Arena och den där förbannade äventysminigolf banan så börjar jag att gråta.. Jag kan verkligen inte säga på rak arm varför jag gör detta men jag blir så förbannat ledsen. Jag vill visa mig så jävla stark men det går inte. Jag har ingen OFF knapp där jag kan stänga av mina känslor och låsas som allt är bra hur gärna jag än skulle vilja.

Imorgon ska jag till polisen. Jag kommer få en advokat eller målsmansbiträde. Ännu en person jag ska sitta och berätta allt som har hänt för och en ny polis dessutom. Jag har pratat med kuratorer och människor i kvinnojourer men jag har så förbannat svårt att öppna mig då rummet är avskalat och det sitter en person som ska lyssna på MIN berättelse. Jag är orolig för om de kommer tro på det jag berättar eller om jag helt enkelt bara kommer och bryta ihop och storgråta. Jag är så förbannat rädd!

Tack alla ni som skriver till mig, det betyder jättemycket! Jag är inte ute efter att någon ska tycka synd om mig eller så, utan jag skriver för min egen vinnings skull, en form av terapi. Sen vill jag bara skriva och nå ut med något för att andra i samma situation ska förstå att de inte är ensamma. Det är inte vårat fel att det finns skitstövlar som slår och hotar!

Vaknade av att min mobil ringde, det var från polisen. 14 dagar ha de på sig för nu sitter Idioten häktad fram tills om 14 dagar tydligen. Imorgon ska jag dit och han sa att det skulle bli jobbigt för mig eftersom han nu skulle ställa detaljerade frågor om vad som hänt och jag ska även försöka komma ihåg när händelserna har skett. Alltså jag har levt i en bubbla, i ett ångfullt rum där jag inte har haft nån aning om det har varit tisdag eller fredag eller dag eller natt.. Ungefär så.. Jag kommer iallafall ihåg en händelse i början av December då jag och Idioten var ute på Olearys och drack. Vi hade det trevligt och jag fick träffa folk! När vi kom hem bråkade vi, jag kan inte exakt komma ihåg vad som föranledde bråket men det slutade med att han kastade in mig i en lite lägre hylla i köket så jag fick ett jätteblåmärke vid svanken. Han dunkade i mig i mitt huvud då jag vaknade dagen efter att jag var så full så jag inte kunde stå på benen.... Även att det redan då ringde en STOR STOR varningsklocka!

Inatt har jag suttit upp alldeles för länge... Jag har spelat BETAPET med en kompis. Att HAN FUSKAR har inte med saken att göra men han vann 2 av 3 gånger och den sista gången riktigt förbannat stort... Ja det är inte lätt och bilda ord enbart av bokstäver som L;K;H;Z;X och C.... Sen har jag tappat bort mina ciggaretter så jag hade inte fått i mig nikotin på jättelänge!

Idag var jag på socialen... Ja jag var tvungen och svälja min stolthet och gå dit.. eftersom Idioten har tagit alla mina pengar och lite till... Fick sitta där och berätta min historia och tanten skrev och skrev och skrev... "Man måste göra en ordentlig utredning" heter det visst. Jo tack, varför i helvete kunde Idioten få 4000 spänn av er i hyra varje månad utan att ni ens kollade om han betalade den?? Och om han ens bodde där Själv?
Iallafall vad jag fick med mig från socialen var 300 i presentkort på Ica Supermarket och ett busskort laddat med 300 kronor! "Enligt våra beräkningar ska matkostnaderna för en ensamstående per vecka ligga på 340 kronor"! 340 kronor, då får man väl äta riktigt mat en dag och sen knäckebröd och nudlar resten av veckan. Men Tack ändå, nu ska jag minsann gå till Ica och veckohandla!!

Ibland känns allt riktigt bra, jag mår bra och ler.. Men så plötsligt kan jag bara helt plötsligt börja gråta helt okontrollerat. Som idag på bussen. Jag fick syn på en man med en likadan mössa som en av Idiotens kompisar har och fick tillbaka minne som jag antagligen har förträngt. Så där satt jag på bussen och storböla! För en mössa!

Nu har jag haft en fotograf hängandes hos mig, intressant eftersom när han kom hade jag två katter och när han gick hade jag bara en! Jo den andra (Snorkfröken) hon satt nämligen i fönstret i trappuppgången och tittade och "mjaauuuade"....

Första gången jag träffade dej var en kall vinterkväll då jag jobbade på en av stans krogar. Du var en väldigt dålig förlorare och svor och sa saker som "Mammu ti jebem pitscho". Jag tog din hand och tittade dej i ögonen och sa : "Ett ord till från dej och du går och växlar markerna i baren" . Du blev förvånad men lite arg så du tog markerna direkt och växlade. Resten av kvällen höll du dig i bakgrunden. Varför i helvete människa kunde du inte hållt dej i bakgrunden för alltid! Nej du började flörta, fråga om vi skulle gå på bio och gud vet allt.. I början var jag riktigt stark NEJ NEJ NEJ.. Men i ett svagt ögonblick lovade jag en kopp kaffe iallafall... Sen den dagen har du förstört mitt liv. Du är en skitstövel!

I början av Mars började mitt liv tillbaka till en bra framtid. Det har varit skitjobbigt och jag har svåra hinder att ta mig över än. Ibland gråter jag, ibland skrattar jag men oftast känner jag ingenting. Jag vågar inte, vet inte vad som komma skall...

Nu börjar mitt liv, min kamp mot rättvisa! Min revanch och ni ska få följa med!