vokdawoman

Inatt är en såndär natt då jag inte kan sova...
Jag ligger och tänker på hur och vart jag har hamnat.
Jag rannsakar mig själv, ältar allt om och om igen.
Hur kunde jag låta det gå så långt?
Varför satte jag inte ner foten?
Varför drar jag in människor som jag älskar i den här skiten?
Om jag inte haft min mamma var hade jag varit då?

Hur kunde jag låta det gå så långt?
Ju mer jag tänker på det, ju mer hat känner jag mot honom.
Jag blir rädd för mig själv ibland.
Vad skulle jag kunna göra om jag träffar honom?
Jag skulle kunna strypa honom med mina bara händer.
Jag hatar honom!
Jag hatar honom lika mycket som jag anklagar mig själv.

Om jag slutar anklaga mig själv så kommer jag sova.
Men jag kan inte...