vokdawoman

Då var det ju dags idag igen för att åka till Linköping på gruppsamtal. Idag pratade vi om värderingar och fördomar. En tjej fick beskriva en stark kvinna. Det blev ganska mycket skratt eftersom man nu kan sitta och prata om sina fördomar så ofta. Alla har fördomar! Hon beskrev en stark kvinna som någon som såg manlig ut, kortklippt och lite gråhårig. Jag själv kan inte säga på rak arm hur jag ser en stark kvinna. Kanske en kvinna som är självständig, som sätter gränser? Sådan jag alltså inte var tillsammans med Idioten. Jag var ju inte speciellt stark då men jag ser mig själv nu ganska stark. Jag har alltid tyckt själv att jag är stark. Men det var jag inte då. Varför blev jag då svag tillsammans med honom? Det kan inte jag svara på idag.

Nästa vecka ska vi göra lite värderingsövningar och sånt som handlar om manligt och kvinnligt för det är något vi alla tycker är ett intressant ämne. Vi sitter alltså inte bara och ältar våra ex på dessa samtal utan vi bearbetar våra värderingar och fördomar ganska mycket. Jag tycker dessa samtal ger otroligt mycket. Vi alla (just nu är vi tre stycken) har gått egenom så mycket och nånstans måste man hitta tillbaka och försöka förstå varför det som hände hände.

Om jag ser till mig själv så tycker jag att jag har kommit ganska långt! Visst ibland går man ett steg tillbaka och deppar ihop men då måste man helt enkelt försöka ge sig fan på att ta två steg framåt nästa gång! Det är så jag tänker. Han ska inte få kränka ner på mig mer, han ska inte få ta negativ energi från mig en gång till. Han är inte värd någonting i mina ögon. Imorgon kanske jag fäller tårar för hans skull, men idag gör jagdet inte!