vokdawoman

Första gången han slog mig så skrek jag. Jag skyddade mitt huvud. Jag grät och svor. Jag satt på golvet och höll om mitt huvud. Jag hade skrapsår på benet, han gick loss på hela lägenheten istället. Varför var jag så dum att jag gick tillbaka? Snälla döm mig inte, jag dömer mig själv alldeles för mycket!


Här är en bild från förundersökningen på hur min lägenhet såg ut efter. Man ser sönderslagna stolar, Grejer som ligger överallt. Här kan man inte se min dataskärm som var delad mitt itu, man ser heller inte mina kort som han har slått på som hänger snett på väggen. Man ser inte heller min bula i huvudet...

Jag håller på att skriva på min bok nu, därför tog jag fram detta. Måste få lite ordning på de olika tidpunkterna då allt inträffade. Det är som en kycklingröra i mitt huvud. När han gjorde detta sa han att jag hade varit otrogen.