vokdawoman

Ibland gör det ont... både i kropp och själ. Imorgon är sista gången jag kommer vara i lägenheten där allt hemskt hände. Jag får ta ett djupt andetag och göra det som måste göras. Jag vill bara att det ska vara över. Jag vill inte blunda och se hans ansikte där igen. Jag behöver aldrig mer sätta min fot i den lägenheten där han var ett svin, aldrig mer bli inknuffad i väggen så det svartnar för ögonen. Jag behöver aldrig mer känna mig otillräcklig och hatad.

Om jag någongång ser att någon far illa ska jag inte bete mig som min granntant. Jag ska inte smälla igen dörren framför en kvinnas näsa för att man är rädd. Räddare än kvinnan som blir misshandlad kan man aldrig bli. En man som slår, gör det innanför stängda dörrar, de är inte dummare än så. Han hade kunnat slå mig på öppen gata flera gånger, men lämnade mig tomhänt och gjorde det på ett psyksikt sätt istället. Folk har svårare att se det då. Jag vill bara att det sista året ska raderas från mitt minne. Jag vill kunna tänka på alla bra saker det senaste året, förra året. Vad var bra? Snälla vänner, hitta saker som jag skrattade åt förra året. Jag kan inte mnnas något.

Nästa helg är det Musikfestival här i stan. Party!